Idag (den 20 augusti 2025) kom beskedet från Riksbanken att man för tillfället inte gör någon räntesänkning. Samma dag presenterar finansminister Elisabeth Svantesson en justerad BNP-prognos för Sverige för kommande år. Finansministern ser en liten ljusning, höjer sin BNP-prognos, men oroas över utvecklingen i framförallt Tyskland, som är en stor och viktig exportmarknad för Sverige. Men detta är bara en krusning på ytan. Europa går mot mörka tider.  

Finansministerns egen översikt visar att jämfört med andra delar av världen kommer Sverige och Europa att få det tufft: 

Europa förutspås en mörk framtid 

Medan riksbanken och regeringen ger sin bild av lilla Sverige finns det andra omfattande och genomarbetade analyser och prognoser för världsekonomin. Stora institutioner och företag som S&P, PwC, Goldman Sachs och IMF (International Monetary Fund) har gett sin syn på den framtida världsekonomin. Samtliga internationella prognosmakare slår fast att tillväxten i världen kommer att ske i “Emerging markets”, d v s länder som Indonesien, Brasilen, Nigeria och Mexico. Den stora förloraren i alla dessa prognoser är enstämmigt Europa och EU. IMF och PwC förutspår bland annat att år 2050 så har de flesta G7-länderna (de “viktigaste” ekonomierna i världen: Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA) ramlat ur listan över de sju största ekonomierna. Det är bara USA som ligger kvar på tredje plats, medan Tyskland och Storbritannien ramlar ner på 9:e resp 10:e plats. Ett land som växer fram snabbt är Indien, som förväntas bli världens andra rikaste land (länk), på de europeiska ländernas bekostnad. Ett annat tydligt exempel är att fram till 2050 räknar IMF med att tillväxten i Kina blir 20 % medan Europa får nöja sig med under 10%.  

Vad betyder Europas kräftgång för mig? 

Som jag beskrivit redan tidigare (länk) ser framtiden för Europa dyster ut. Det är inte bara Europas andel av världens BNP som minskar, även våra marknader minskar i och med att tillväxten sker i länder med betydlig högre folkmängd och bättre balanserade födelsetal. Med sämre ekonomisk utveckling än andra länder kommer vi européer att få ser vår köpkraft urholkas jämfört med våra kompisar i USA och inom BRICS.  

Europa kommer att bli beroende av tjänster från USA och BRICS-länderna för att kunna hålla vår egen industri levande. Den europeiska industrin vinner också på internationellt svaga lokala valutor, inklusive en försvagad Euro. Vi kan därmed fortsätta exportera, men många i Europa kommer inte att ha råd att köpa våra egentillverkade produkter. Vi kommer att få en ökning av internationella turister till Europa, men allt färre européer kommer att ha råd att semestra utanför Europa.  

Tyvärr ser jag också en uppenbar risk att EU går i samma fotspår som Storbritannien och USA, vi kommer då att få en alltmer urholkad välfärd, där allt från samhällsservice till pensioner kommer att stramast åt. De sociala spänningarna kommer att öka, samtidigt som stödet för EU som institution kommer att minska. Vi kommer att få in ännu fler EU-fientliga partier i EU-parlamentet, som får allt svårare att fungera i en allt mer mörk framtid.  

Alla dessa utmaningar har EU-kommissionen redan identifierat och därför gav man Italiens förre premiärminister, Mario Draghi, i uppdrag att ta fram ett förslag till hur EU kan möta dessa.
Draghi-rapporten presenterades i september 2024. 

Europas galna vägval  

Drahi-rapporten var rakt på sak och tecknade en dyster framtid för EU, om man inte omedelbart börjar investera i bland annat digital teknologi och grön energi, sätta upp en investeringsfond för högteknologiska innovationer, samordning och minskning av regelverk osv. Totalt uppgår, enligt rapporten, investeringsbehovet inom EU till runt 800 miljarder Euro per år, att jämföra med dagens EU-budget som ligger på c:a 175 miljarder Euro. Behovet är med andra ord enormt!!!

EU-kommissionen höll med om innehållet i Draghi-rapporten, men blev bleka i ansiktet av det stora investeringsbehovet. Men det är decennier av tappad konkurrenskraft som återhämtas, samtidigt som den teknologiska och digitala utvecklingen går allt snabbare.  

Under 2025, med Donald Trump som ny president i USA, blev det snabbt tydligt att USA kommer att minska sitt ansvar för Nato och också överlämna ansvaret för Ukraina till oss européer. Den europeiska skräcken för björnen i öster gjorde att politiker runt om i Europa fick panik. Snabbt organiserades möten inom ramen för både Nato och EU för att diskutera framtida försvar. Påhejade av USA (varifrån mycket av krigsmaterialet kommer att köpas) beslutade länderna att kraftigt öka sina försvarsutgifter. Av en ren slump till 800 miljarder Euro om året, d v s samma belopps om Draghi-rapporten föreslog för att öka konkurrenskraften inom EU..... 

Tyvärr kommer EU och övriga medlemsländer i Nato nu att kraftigt öka sina militärutgifter och därmed också en gång för alla släcka förhoppningen om att Europa och EU kan vara en relevant finansiell och industriell samarbetspartner i framtiden. Istället kommer Europa att bli fattigt och därmed irrelevant på den internationella scenen. Och vi européer kommer att bli fattigare och tvingas leva med en allt mer urholkad välfärd. Våra samhället kommer att gå baklänges - tillbaka till en polariserad samhällsstruktur som fanns före andra världskriget. Dina barn och barnbarn kommer att få det betydlig sämre än vad du haft det – och det är ett medvetet val av våra politiker.